Julmys
Jag må älska och trivas med hösten, men ändå känner jag just nu en sådan längtan efter julen. Jag längtar efter den vita snön som sakta faller mot marken som tycks få hela världen att falla till ro, som får tiden att stanna. Jag vill vara ute i vinderlanskapet dagarna i ända för att därefter värma mig med varm choklad och lussebullar i ett rum med tända stearinljus. Ytterligare en längtan jag känner är den efter att både få sjunga i - och titta på ett luciatåg. Det är någonting alldeles speciellt värmande och betryggande i att sjunga sånger som varit bekanta sedan barnsben. Jag vill baka pepparkakor och, busigt nog, äta upp delar av degen. De pepparkakor som hinner bli klara innan de blivit uppätna vill jag doppa i varm glögg för att sedan knapra på framför någon gammal disneyfilm eller romantisk komedi. Jag önskar gå in i stadens finaste chokladaffär för att handla julgodis och sedan komma hem till den goda doften av gran. Jag vet nog bara en person som älskar julen mer än vad jag gör. Jag saknar henne och önskar att hon kunde komma hem nu och stanna för gott. I jul ska vi gå promenader i snön, inbylsade i mysiga men otympliga vintekläder, vara barnsliga, åka pulka, göra snöänglar och kanske gå på en och annan julkonsert. Nej, nu ska jag sluta vara nostalgisk och gå och lägga mig istället.
Kommentarer
Trackback
