Snart brittsommar?
Det är så påtagligt hur jag blir mer och mer levande för var dag som går. Jag ser förändringar och framsteg vecka för vecka. Igår sa en kär vän till mig, som bara känt mig under min sjukdomsperiod, att jag är mer levande nu, att jag är annorlunda och har mer färg. Det gjorde mig väldigt gott att höra de orden. Ja, visst finns här fler och fler stunder av lycka, stunder då jag njuter av hur gatlyktorna lyser upp tågstationen vid skymningstider, då här och nu är allt jag önskar mig. Jag vet att jag har sagt det förr men det är så vackert att återupptäcka livet. Kanske tar jag allt det fina lite mindre för givet nu än jag gjorde tiden innan jag blev sjuk? Kanske. För det var längesedan det var så härligt att cykla hem i oktobersolen som det var denna varma eftermiddag, lyssnandes på Sinead O'connor mitt bland de gulnande höstlöven som en efter en föll ner från träden. Just precis nu känns det som dagens enda bekymmer är blåsorna efter mina Dr.Martens och att jag är hungrig.
Kommentarer
Trackback
