Oktober

Jag vaknade i morse med inställningen att jag skulle gå och träna. Jag vaknade i morse och kände mig varm, trött i huvudet, smått snuvig och allmänt orkeslös. Hade det varit för ett halvår sedan hade jag inte godtagit det som ursäkt för att inte träna men jag vet att jag bara låter ångesten, skuldkänslorna och ätstörningen ta över om jag inte lyssnar på min kropp och arbetar ut den när den egentlligen bara vill ta det lugnt och sova. Så jag struntade i att misshandla mitt hjärta genom träning, istället bestämde jag mig för att bara vara hemma och läsa till gårdagens missade seminarium och morgondagens kommande. Även om jag knappt har någon aptit över huvud taget har jag ätit fullvärdiga måltider och inte tagit chansen i att strunta att äta. För trots att en är sjuk och inte känner sig speciellt sugen på mat vet jag att min kropp behöver det, att jag behöver det. Nu ska jag läsa vidare, lyssna på radio, ringa en vän och kanske baka lite senare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0