En liten dikt

Jag vill springa och våga,

sprudla som du

Jag tittar bort i nervositet

men det får vara tyst

Då blir dina ögon klarare

Du är allas och ingen alls,

precis som jag

Ingen äger oss

För en är så fri en kan vara

Så lite du vet, så mycket jag önskar

Mitt enda hinder, mina egna vingar

men hur rasera en mur

efter första stenen uthuggen?

Fånga,

jag vill följa dina steg

Inget är för bra för att vara sant,

det är upp till dig själv vad du förtjänar

Att våga älska sig själv

Spå mina händer,

men lova ingenting, bara du

får mig att glömma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0