Längtan

Ännu en trött dag då en går upp vid sextiden om mornarna. Jag har dock varit effektivt och köpt, packat och fixat det sista inför Italienresan med min kära resekamrat som också är en av mina absolut närmaste vänner. Imorgon bär det av och jag är hur förväntansfull som helst! Det känns så smått overkligt att jag om ett dygn kommer befinna mig i ett land jag aldrig har besökt förr och där det till och med kommer vara sommarvarmt (med tanke på att hösten i Sverige är tidig i år) men framför allt att jag kommer träffa ytterligare en av mina närmsta vänner som bor och jobbar i Italien för tillfället. Jag har saknat henne så otroligt mycket sedan hon flyttade dit i april.

På tal om hösten så börjar jag faktiskt längta efter den riktiga hösten; hur det orangea ljuset förändras, hur vindarna blir aningen ljummare och torrare, hur stämningen och färgerna sakta förändras. Jag kan längta efter den nya starten, en ny termin. Bara en så löjlig sak som att köpa ny kalender, nytt anteckningsblock, pennskrin och pennor till skolstarten. Det är något barnsligt mysigt över det. Ojojoj, innan jag blir alldeles för nostalgisk här så får jag väl ta och berätta att jag tror mig ha börjat bli mer och mer intresserad av matlagning och införandet/skapandet av nya rätter och matkombinationer. Jag längtar tills jag inte längre är rädd för vissa typer av mat då jag kan njuta och slappna av i matsituationer och vid matlagning. Jag längtar efter att kunna njuta igen, utan ångest och ätstörningstankar.

Några mål jag längtar efter:

Matsäck med plättar, risifrutti och mackor mitt under en vandringstur i skogen
Hushållswafers med chokladsmak och saft efter en simtur
Varm choklad efter en dag ute i snön
Lussekatter efter att ha tittat på ett mysigt luciatåg
Tidig frukost med rostade mackor en kylig vintermorgon

Tänk så mycket liv, så många fina minnen och associationer som kan finnas i sådana småsaker. Tänk så mycket livsglädje anorexin dödar. 

Det är nog en bit dit men det blir till att ta ett steg i taget, en sak i taget. Jag är på väg tillbaka till livet, livsglädjen, skrattet, sången och musiken, orken och självkänslan. Så nöjd och rofylld jag ska vara, så vacker jag ska se att jag är.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0